Barn som biter barn

Denna situation dyker upp för många små barns föräldrar. Antingen på så vis att man är förälder till ett barn som biter eller så är man förälder till barnet som blir bitet. Än hur man kommer i kontakt med denna situation så måste man få känna som man gör. Alla parter känner garanterat en frustration och oro inför dessa jobbiga situationer.

Jag har fyra barn två av dom är fortfarande väldigt små dvs under tre år så även om inget av mina barn har varit ngt bitar barn ännu så kan de ju fortfarande bli det. Jag har dock varit med om barn som biter mina barn oftast har det då bara blivit ett litet märke och ngt som man får leva med då man inte kan påverka situationen som vuxen och då man inte ens har varit närvarande själv. Barnen som biter brukar oftast då oxå göra detta enbart någon gång nu som då.

Nu på slutet så har vi dock råkat ut för ett barn som biter extremt hårt och ofta. Eller ja i alla fall uppfattar jag det så eftersom pojken på 1 år kommer hem med stora bitmärken där det både är blåa märken efter tanraderna och röda rodnader inuti cirkeln som uppkommer av de blåa tandraderna på mitt barns hud.

Hur känner då en förälder som får hem ett sådant barn som är blå bitet på flera ställen? Får den föräldern känna sig frustrerad och maktlös inför situationer som svart på vitt skadar dess barn och lämnar märken efter det?

Även om man har kunskaper och vet att barnet i fråga som biter aldrig kan klandras så har även jag rätt till min känsla som förälder till barnet som blir bitet. Att kalla ett barn för kräk just efter en dag då det barnet har bitit sig fast på sitt eget barn så hårt så att det är blått och har stora rodnader på min sons goa och mysiga kinder kanske inte är det snällaste ordvalet jag kunde ha använt mig av på bloggen och aldrig ngt jag skulle säga till barnets föräldrar eller till barnet ifråga. DOCK (med stora bokstäver) så känner jag exakt på det viset då jag inom mig kan se hur ett barn biter så jäkla hårt på min son upprepade gånger så att det lämnar märken på huden. Ja jag måste erkänna att jag anser att även jag har rätt att få ha denna känsla som förälder för trots allt så älskar jag alla mina barn mer än livet självt och jag vill skydda dom mot allt ont och allt som skadar dom.

Så till Jenny&Nicklas som har lämnat en rätt så hård och otrevlig kommentar efter sig på bloggen på helt fel inlägg oxå (så den blir inte godkänd där den ligger nu) så kan jag enbart säga att jag inte har menat att såra era känslor som föräldrar till det bitande barnet och ja jag vet att barn kan bitas utan att det är ngt fel på barnet och/eller föräldrarna och jag förstår absolut eran reaktion på att läsa att någon kallar erat älskade barn för kräk men jag kännde exakt så den dagen då jag tog hem min älskade son blå biten på båda kinderna. Det enda jag kan göra är att be er försöka förstå mina känslor.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Självklart blir man arg och besviken som förälder då ens barn har blivit bitet,det skulle även jag bli.



i stundens hetta brukar man även slänga ur sig vissa ord som inte alltid ska tas bokstavligt.

Ha en trevlig dag fin blogg du har.

2010-06-09 @ 15:18:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0